Den 15:e juni, 2011 hade jag ett återbesök på kvinnokliniken för att kolla om en cysta hade försvunnit, cystan var borta men dom hittade istället en liten bebis, en liten liten liiiten bebis. Det syntes inte på ultraljudet att det var en bebis, men det var så tidigt då. Hon trodde att jag var i vecka 6 då, men egentligen var jag i vecka 4, och var beräknad 5:e februari. Vi blev jätteglada att jag var gravid, eftersom vi verkligen ville ha en liten bebis :)
Den 17:e juni var min första helt rökfria dag, och har inte tagit ett bloss sen dess.
Någon vecka efter var vi på första inskrivningen hos barnmorsskan, och på andra inskrivningen 6 veckor senare, men vi gjorde inte så mycket då, pratade mest och fick lite information och tog blodprov osv.
Den 5:e september var vi på ultraljud och fick se vår lilla bebis!
Vi ville inte veta vad det blir för kön, ska bli en överraskning men Dennis tror att det är en pojke och jag tror att det är en flicka. Men det spelar ingen roll vad vi får, vi blir lika glada vilket som.
Bebisen sparkade jättemycket, men jag kunde inte känna någonting, eftersom jag har moderkakan i framkant så kunde det dröja innan jag skulle känna några sparkar.
Vi blev bakåtflyttade i graviditeten nästan 2 veckor, och fick 14:e februari som nytt beräknat förlossningsdatum.
Den 10:e september kände vi bebisen sparka för första gången, vi låg i sängen och Dennis hade handen på min mage och plötsligt kände vi 3 små sparkar, och ca 5 min efter kom det en till :) Det var hur mysigt som helst.
Den 27/9 - halvvägs! nu känns det att tiden går fort. Idag köpte vi vagn, en emmaljunga, hur fin som helst. Vi köpte den begagnad i arboga för ett riiiiktigt bra pris, då den knappt ser använd ut :)
Den 29/9 - v 20 Barnmorskan idag! Vi vägde mig och fick ett modersintyg typ, som vi skickade till försäkringskassan. Jag hade gått upp lite men ligger fortfarande på minus sen innan jag blev gravid. Och så lyssnade vi på bebishjärta, 145 slag/minut, var jättemysigt :)
Den 25/10 -v24 Idag var jag hos barnmorskan, jennifer var med dit, dennis hade sin utbildning och kunde inte komma med idag :( Vi mätte magen, 23cm vilket var helt precis som det skulle, magen växer jättebra :) Hjärtslagen var mellan 145-150 slag/minut, och i förrgår var dom på 155 slag/minut, idag tog det en stund innan vi hittade hjärtljuden, men till slut hittade vi dom, lillbebisen låg högt upp och jag fick mig en spark som barnmorskan såg på magen. Jag och dennis tror att det är en tjej som ligger där inne :) Men vi får se vad som tittar ut om lite mer än 3 månader! Sparkarna är häftiga nu när man kan se dom på utsidan av magen, har lyckats få det på film också. Under hela graviditeten har jag nu gått upp 1 kilo, låg ju på minus ett tag först.
Den 10/11 Idag var vi på en extrakoll hos barnmorskan för att kolla om jag hade havandeskapsförgiftning, men det hade jag inte, skönt nog. Hade lågt hb så ska börja äta järntabletter, så hoppas att det går över så jag börjar må bättre snart :) Vi lyssnade på hjärtljuden som idag låg på 140 slag/minut, lägst hittills men vi tror fortfarande att det är en tjej. Jag hade sen sist gått upp 1.5 kilo!! Så nu har jag gått upp sammanlagt 2.5 kilo, får se vad jag får för slutvikt. Men det är ju bara kilon, vi får ju en underbar liten bebis snart, skulle kunna gå upp 100 kilo om det var så, kilon går alltid att tappa. Längtar till februari!
Den 22/11 -v 28 Barnmorsskan idag, mätte magen och lyssnade på hjärtljud. Magen hade växt med 3 cm sedan vecka 24 (28 nu), så nu låg måttet på 26 cm :) Växer långsamt nu tycker jag men bebis mår bra och jag följer kurvan så det spelar ingen roll om jag tycker att det går segt. Hjärtljuden slog 145-150 slag/minut, och nu börjar jag tro ibland att det är en pojke, jag ändrar mig hela tiden, men det är nog bara för att jag inte har en blekaste aning om vem som ligger i min mage. Hade gått upp lite sen sist, så nu har jag gått upp 4.1 kilo under graviditeten :) Är som sagt nyfiken på hur mycket jag kommer väga efter graviditeten, hehe.
Den 14/12 - v 31 Barnmorska på morgonen, hjärtslagen låg på 145 slag/minut och magen hade växt med 2 cm, så magen mäter nu 28 cm och Dennis gissade rätt igen :)
På kvällen åkte vi in till förlossningen pga av smärtan i magen, bebisen mådde bra och trivdes så bra inne i magen. Dom hittade inte någon förklaring till varför jag har ont, men hon tyckte att jag skulle promenera ca 1 timme om dagen för att träna upp magen lite, hon tror att det kan göra ont för att livmodern tänjs ut osv, så får testa det och hoppas att det går över. Dock hade jag som ondast när jag rörde på mig idag, men man kan ju inte bara sitta still. Får hoppas att det inte blir värre iallafall. När vi kom in till förlossningen fick vi komma in i ett kontrollrum, där dom gjorde CTG på bebisen och mätte sammandragningar i en halvtimme typ, sen fick vi vänta en liten stund och sen kom en läkare och tittade och gjorde ett ultraljud på bebisen. Det var så kul att det var samma läkare som upptäckte graviditeten som vi fick träffa igår, och idag är det exakt ett halvår sen vi fick reda på att vår lilla skatt simmade runt där inne . Och att vi fick göra ultraljud var ju ett stort plus!! Oj så stor vår lilla bebis är nu, hon/han tar verkligen upp HELA magen, och läkaren sa att magen kommer bli dubbelt så stor, det gillar jag för jag tycker att magen är så liten nu. H*n låg fint med huvudet neråt och kommer troligtvis ligga kvar så tills förlossningen. Åh skulle kunna göra ultraljud flera gånger till, så mysigt att se sin bebis. Låg och hoppades lite på att hon skulle råka försäga sig om kön, men det gjorde hon inte :)
Den 27/12 - v 33 Tid hos barnmorsskan igen, vi går ju där varannan vecka nu. Magen hade växt 3 cm sedan sist, så nu ligger sf-måttet på 31 cm :) jag hade gått upp 2 kilo sedan förra besöket, så har nu gått upp 7 kilo från start. Hjärtljuden låg som vanligt på 145-150 slag/minut :) Nu längtar vi snart ihjäl oss!
Den 11/1 - v 35+1 Idag var vi hos barnmorskan, våran riktiga barnmorska var sjuk så vi fick träffa mamma idag. Jag hade gått upp 1 kilo sen sist, sfmåttet låg på 33 cm och hjärtslagen som vanligt på 145 typ=) Och så skulle vi känna efter bebisens huvud, som bar liiite ruckbart så h*n har nästan fixerat sig. Jag och dennis fick också känna bebis huvud :) mysigt, men ofattbart ändå att det ligger en hel bebis där inne.
Den 15/11- Idag hade jag babyshower, det var kul, många vänner kom, och vissa hade jag inte träffat på jättelänge. Vi lekte lekar och fikade och hade lite tävlingar och satt och snackade :) Alla fick också måla någonting på en tavla till bebisen som ett fint minne :)
Den 7/2 - 39+0 Slemmisproppen började lossna!
Den 8/2 - v 39
Barnmorskan idag, allt såg bra ut förutom att jag hade högt blodtryck, men fick vila lite och sen var blodtrycket normalt igen så det var ingen fara :) Har haft ganska mycket förvärkar idag, vissa lite kraftigare än de jag är van med så jag hoppas att kroppen vill sätta igång med förlossningen snart! Hoppas kan man ju alltid göra liksom. Vill helst inte gå över tiden en massa, men blir de så, så blir det så. Har kommit mera äckelpropp idag, tycker det kan komma värkar istället!
Magen
Vecka 10+0
Vecka 11+0
Vecka 12+0
Vecka 13+0
Vecka 14+0
Vecka 15+0
Vecka 16+0
Vecka 17+0
Vecka 18+0
Vecka 19+0
Vecka 20+0
Vecka 21+0
Vecka 22+0
vecka 23+0
Vecka 24+0
vecka 25+0
vecka 26+0
Vecka 27+0
Vecka 28+0
29+0
Vecka 30+0
vecka 31+0
32+0
vecka 33+0
v 34+0
v 35+0
v36+0
37+0
38+0
39+0
40+0
Förlossningen
15/2
ca 13.00, Vi är på sjukhuset med Dennis pappa, sitter och äter lunch när jag börjar få lite ont i magen, Tänker att det säkert bara är starkare förvärkar, vill inte hoppas för mycket i onödan. Någon timme senare börjar smärtan sätta sig i ryggen, jag börjar hoppas att något kan vara på gång och berättar för Dennis att det gör ont, men att det säkert inte är någonting. Timmarna går och vi får åka hem med Benny. Vi får mat hos Dennis föräldrar, tyckte det var lite jobbigt att äta när det gjorde ont men det gick bra ändå.
Jag fattade inte riktigt att det var värkar, jag trodde att smärtan bara skulle sitta i ryggen men smärtan satt i magen så jag fortsatte att intala mig själv att det var förvärkar, även fast de kom tätare och blev allt starkare.
ca 21.00 Pratar med mamma i telefon, hon förklarar för mig att värkarna inte alls måste sitta i ryggen utan, det är först DÅ jag fattar att det är värkar på riktigt. Efter det började värkarna komma ännu tätare, 3-7 minuter mellan värkarna. Jag blir glad och tänker att den här smärtan kan jag sova med, och när jag vaknar imorgon så har det säkert satt igång på riktigt.
ca 00.00 Jag kunde ju glömma det där med att kunna sova med värkarna, dem gjorde ont och kom allt tätare, ringde till förlossningen som sa att det bara var att vänta och ta en alvedon och en varm dusch. Försökte lägga mig igen men kunde inte ligga still, det gjorde så ont så att jag gick upp och satte mig vid datorn för att hålla mig sysselsatt, sa åt Dennis att försöka sova så att iallafall en av oss kunde vara utvilad under förlossningen, jag var ju så säker på att jag skulle få en lång förlossning och ligga inne på förlossningen i 15 timmar typ.
Ca 01.00 värkarna är ännu värre och jag ringer in till förlossningen igen, och då får vi komma in på kontroll. Vi kommer in och de sätter CTG som visar 2-3 värkar på 10 minuter, jag undersöks och det visar sig att jag är 2 cm öppen. Får en sovdos och så åker vi hem för att sova. Barnmorskan säger att hon tror att bebisen kommer lite senare idag, kändes overkligt men vi blev glada att höra det. Sovdosen hjälpte bra, men jag var väldigt snurrig när jag vaknade på morgonen.
16/2
ca 11.00 Blir lite småsur för att jag inte känner någonting i magen. Smsar mamma och frågar när sovdosen går ur, efter 6 timmar får jag till svar. 6 timmar? Tog ju tabletterna för 9 timmar sedan. Blir lite orolig att förlossningen inte ska komma igång igen och att jag ska gå över 2 veckor iallafall.
ca 13 nångång - Värkarna kommer igen, kändes dumt att jag längtat efter att värkarna skulle komma igen, gjorde ju så ont. Men ändå glad att förlossningen är nära.
ca 14.00 Vi åker till mammas jobb för att lämna våra hemnycklar så att hon kan ta hand om katterna. Hennes kollega undersöker mig och jag är då öppen 4-5 cm, då blev jag jätteglad för jag trodde att det hade stått helt stilla. Efter det åker vi och köper en kebabrulle och åker till Dennis föräldrar. Försöker trycka i mig maten även fast jag blir illamående av smärtan men lämnar typ hälften. Ringer till förlossningen och säger att jag har jätteont, får till svar att jag ska ta ett bad och glatt vänta vidare för det tar ju såå lång tid för förstföderskor att föda barn. Jag lyder henne och lägger mig i badet, som faktiskt var avslappnande, men värkarna var ändå fruktansvärda.
Ca 15.00 jag är helt utmattad, jag somnar nästan mellan värkarna, trots att de är täta. Pratar med mamma i telefon som säger att jag borde ringa förlossningen igen, och säga att jag var öppen 4-5 cm eftersom jag missade att säga det förra gången jag ringde.
ca 16.00 jag ringde in igen, och får till svar att jag är välkommen in när jag vill, men att hon råder mig att försöka stanna hemma. Jag funderar på hur jag vill göra, ska jag gå hemma tills jag verkligen inte kan stanna hemma, eller ska jag åka in och kunna få bedövning? Vid halv fem åkte vi in till förlossningen. Jag blev undersökt och var öppen 5-6 cm, tycker att det går långsamt och det känns som att den här förlossningen kommer att pågå i all framtid.
ca 17.00 Blir vi inskrivna och får ett rum, rum nummer 7 ifall någon skulle vilja veta det. Jag slänger mig på direkt på sängen, barnmorskan frågar om jag vill ha någon smärtlindring men bestämmer mig för att vänta.
18.30 Får jag lustgas, barnmorskan tyckte att jag var duktig och lärde mig fort hur den skulle användas. Dock tyckte jag inte alls om den, den smakade illa och jag blev snurrig i huvudet så jag slutade med den ganska snabbt.
18.55 Ber jag om EDA eftersom värkarna var så hemska. När den värsta värken äntligen var över, tog det bara några sekunder innan nästa värk satte igång. De börjar förbereda och undersöker mig, då är jag öppen 9 cm och någon EDA hinns inte med.
19.05 Helt öppen och jag känner att det trycker på som bara den, och säger väl ett antal gånger att det känns som att jag ska skita på mig, och att jag hoppas att bebisen är söt. Barnmorskan säger att jag får krysta.
19.12 Tar dom hål på hinnorna så att vattnet går
19.28 Får jag bäckenbottenbedövning, men det spelade ingen roll för den hann ändå aldrig värka.
19.32 Föds äntligen vår lilla bebis, och dennis säger : Det blev en flicka! Eller ? Är det en tjej? Och det var det ju, vår lilla tjej. Min första reaktion var: Oj vad liten hon är!
Hon vägde 3416 gram och var 51cm lång, vår lilla Stella <3
Så det blev en snabb men smärtsam förlossning, Utan någon bedövning. Är supernöjd med hur förlossningen gick till, verkligen en drömförlossning förutom att jag sprack lite grann :)
Är idag nästan helt återställd efter förlossningen, magen är nästan borta och jag har gått ner nästan alla mina 10 gravidkilon, bara 0.7 kilo kvar :)
